Öppenvård / Intervention

Intervention

Vi erbjuder intervention i form av observationer i hemmiljön eller i vårt verksamhetshus med 2 rum och kök för att därefter kunna ge ett underlag utifrån BBiC (barns behov i centrum). Vi kan ta emot klienter/patienter på remiss eller uppdrag så som bistånd enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen och erbjuder psykosociala insatser till enskilda och familjer. Vårt mål är att finna en sysselsättning som passar individen och för att denne ska återgå till skola eller sitt arbete.

Stöd till ”hemmasittare”

Individanpassade program för skolpliktiga barn ”hemmasittare”, även vuxna i behov av sysselsättning i samarbete med skola/socialtjänst/BUP/HAB/Vuxenpsykiatri och arbetsgivare/företag med målet, att individen ska återgå till skola/praktik/arbetsplats. Vi utgår från BBiC, IBIC- gör en kartläggning och genomförandeplan för individens eller familjens behov på uppdrag av kommun/landsting eller vårdnadshavare på den unges fritid. Vi tar emot uppdrag från såväl privatpersoner som socialtjänst i form av bistånd enligt 4 kap 1 § SoL.

Ingen ska missa utbildning eller arbete, vi stöttar hemmasittare och deras familjer!

Vi hjälper till med hemundervisningen så att föräldern kan gå till sitt arbete och upprätthålla familjens ekonomi samt samla kraft för att kunna tillämpa förändringar som de genom familjeterapi/familjebehandling får i hemläxa, att kunna prova på. Vi skapar ett tätt samarbete med skolan för att kunna hjälpa eleven att utföra skoluppgifter och motivera eleven för att återgå till skolan.

Samtalsstöd

Vi använder oss av Motivational Interviewing (MI), motiverande samtal och har ett lösningsfokuserat förhållningssätt.

Anknytningsstödjande insatser

Samarbete med familjeterapeuter/familjebehandlare är upprättat, vilka utgår från Skåneregionen. Tillsammans kan vi erbjuda insatser och interventioner så som ABC, FFT, Marte Meo, COS samt nätverksmöten på uppdrag av kommun/landsting.

Familjebehandling/familjeterapi

Insatserna kan ske i hemmiljö och/eller i vår lantliga miljö där hästar kan vara medhjälpare i behandling.

  • Målet är att finna aktivitet anpassat till individerna där grundproblematiken kan vara psykisk ohälsa/sjukdom, övervikt, social fobi, kriminalitet, missbruk, neuropsykiatri, sociala relationer mm.
  • I våra lokaler eller i hemmiljön erbjuder vi riktade program; kostrådgivning, motion, inkluderat ADL-träning i matlagning åt individer (även hela familjer), individuell- och familjeterapi där vi använder hästar som medhjälpare.
  • Sociala insatser riktade mot barn/föräldrar och enskilda vuxna i behov av sysselsättning.
  • Motiverande samtal/positiv förstärkning under hästsession/annan aktivitet för att höja självkänslan.

Sysselsättningsprogram

Vi skräddarsyr program där det ingår, stöd vid hemundervisning, aktivitet, familjebehandling, motiverande samtal (MI) och coachning åt barn/ungdomar/vuxna utifrån anknytnings- och systemteorin.

Verksamhetens röda tråd är miljöterapi med målen, att ge stöd i vardagen vad gäller skola, arbete och fritid, öka självkänslan genom glädje och att förbättra familjens sociala relationer. Insatserna kan ske timvis, helgvis, veckovis, månadsvis eller som kompenserande insatser årsvis där behovet tydligt kan tillgodoses genom vistelse i samma trygga miljö. Individerna lär på så vis känna samma djur och människor som kan bidra till en trygg och god utveckling hos sig individerna som ofta är i behov av, att samla kraft åt samspel med andra närstående eller professionella.

Bevakade umgänge

Bevakade umgänge eller relationsskapande umgänge mellan barn/ungdomar och deras föräldrar i lantlig miljö med aktivitet så som ridning och att köra mountainbike eller utflykter till havet. Bara fantasin sätter gränser! Möjlighet att vistas i 2-rumsbostad med kök och toalett. Uppdragsgivaren kan vara kommunal eller statlig.

Inga barn ska fråntas kontakt med de biologföräldrar där det inte finns uppenbara skäl till att barnet mår dåligt av att träffa föräldern. Vi kan vara med och observera samt stötta i att ge barn och ungdomar välfungerande umgängen. Vi stöttar under umgängena och erbjuder relationsskapande insatser med hjälp av hästar, sysselsättning och vistelse på landsbygd eller andra aktiviteter. Umgängena sker främst dagtid men övernattningar kan erbjudas.

Anhöriggrupp

Tillsammans blir vi starka genom samtal och med våra hästar, alla hanterade från föl eller 3 års ålder, alltså 8 hästfamiljemedlemmar med en otrolig tillit till mig och alla som kommer hit. Ni kommer uppleva harmoni och distraktion från traumatiska upplevelser. Att ta bort trauman är för mig ett livslångt arbete och jag har förändrat mitt och vår familjs liv till något jag vill dela med andra som behöver finna sitt välmående.

Likaså uppmärksamhetsträning för den som har psykiatriska diagnoser eller ett pågående beroende som behöver distraktion som komplement till kommuners eller institutioners kontrollerande vård (vilken vi inte kan utföra här så som drogtester).

Riktade föräldragrupper

Är du förälder till ett barn med psykiatrisk diagnos/funktionsnedsättning eller har du själv en diagnos, alternativt misstänker att du eller ditt barn har en diagnos?

”ADHD är något man är, inte något man har!” (Susanne Bejerot, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap)

Det finns grupper att söka sig till men forskning visar på att många med diagnoser, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättningar faktiskt inte får det stöd som de skulle behöva. Många får vänta länge, ibland flera år på att få en utredning gjord genom psykiatrin. Vi vill därför erbjuda riktade föräldragrupper till er som ännu inte känner att ni har fått det stöd som ni behöver.

Till oss är ni välkomna, oavsett om ni misstänker att ert barn eller du själv som förälder har en diagnos, om det redan är konstaterat att någon i er familj har en psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk diagnos eller funktionsnedsättning. Att samtala med andra i samma situation som man själv befinner sig i motverkar känslor av ensamhet, ger nya verktyg att prova på, i hur man kan förhålla sig till sina anhöriga eller hur man själv kan lära sig att ”inhibera” alltså inte alltid tillåta sig att låta sin impulsstyrda sida styra hur man bemöter andra.

RIFS-projektets slutrapport (Malin Broberg, David Norlin, Herawati Nowak, Mikaela Starke)

En aktionsforskningsansats för att kartlägga behov och förbättra stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning och

MAMMOR MED ADHD- GRUPPBASERAT FÖRÄLDRASTÖD

En ny undersökning av Socialstyrelsen (2015) , visar att föräldrar efterfrågar ett stöd i att stärka föräldraförmågan för att få vardagen att fungera, samt ett psykosocialt stöd(Socialstyrelsen, 2015) vilket innebär stöd som främjar psykisk och social hälsa hos föräldrarna (Socialstyrelsen, 2016d)

Riktade föräldragrupper kan vara ett kompletterande stöd på BVC, till föräldrar som upplever särskilda svårigheter. Dessa består lämpligtvis av 3-6 familjer och kan erbjuda föräldrarna tätare kontakt samt ett anpassat stöd (Socialstyrelsen , 2014). Rikshandboken för barnhälsovård föreslår att dessa grupper utformas som en självhjälpsgrupp (RiBHV, 2016).

​I en sådan självhjälpsgrupp kan man samla föräldrar med liknande behov och mål och stödet bygger på frivillighet, likvärdighet och ömsesidighet. Föräldrarna är själva experterna på sina egna behov och vad om kan fungera för att skapa förändring, vilket får en självhjälpande funktion (Socialdepartementet 1997). Man kan tänka sig att riktade grupper eller självhjälpsgrupper kan vara ett viktigt stöd för föräldrar med ADHD. Det saknas dock register över vilket stöd BVC erbjuder (Socialstyrelsen, 2015), vilket gör att vi inte vet huruvida föräldrar med ADHD får möjlighet att delta i sådan grupp på BVC.

Karolinska institutet

Idag vet man att medicinen påverkar signalsubstanser (framför allt dopamin och noradrenalin) i hjärnan och att det paradoxalt nog leder till att hämmande processer i hjärnan stimuleras. Hjärnan blir mer alert på att sätta stopp för sina egna impulser.

Ett stort antal studier har bekräftat att centralstimulerande läkemedel (amfetamin eller metylfenidat) har goda effekter på bland annat uppmärksamhet, impulskontroll, planeringsförmåga, reaktionstid, korttidsminne, skolprestationer och inlärningsförmåga.

– Medicinen kan inte bota, men den har stor effekt på de flesta. Vi vet dock för lite om vad som avgör hur enskilda individer reagerar. Här finns nog genetiska och neurobiologiska skillnader som vi inte känner till, säger Sven Bölte.

Medicinen förskrivs bara som ett komplement till andra insatser. Den största internationella studien av olika behandlingsinsatser, MTA – multimodal treatment study of adhd, visar att den bästa effekten på adhd-symptom fås av kombinerad behandling med medicin och psykosociala insatser, som föräldrautbildning och träning av sociala färdigheter.

– Mer forskning behövs kring vad som har bäst effekt på lång sikt. Målet är att komma fram till en individualiserad behandling, säger Sven Bölte.

VUXNA MED ADHD

Tidigare trodde man att adhd växer bort med åren, något som har visat sig vara helt fel. Adhd finns hos cirka två till fyra procent av den vuxna befolkningen. Här finns också fortfarande en stor kunskapsbrist på många håll, menar Sven Bölte.

– Vuxenpsykiatrin ligger i allmänhet 10-20 år efter, även om det finns fler och fler duktiga pionjärer. Det behövs mycket mer forskning och kompetensutveckling när det gäller adhd hos vuxna, säger han.

Susanne Bejerot, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, var med och startade en av de första klinikerna för utredning och behandling av adhd hos vuxna i Sverige. Genom att patienterna från början noga registrerades och kartlades i forskningssyfte finns nu ett värdefullt material för att studera adhd hos vuxna.

Ett kännetecken hos patienterna är att de fått diagnosen adhd först i vuxen ålder, trots att de flesta har haft kontakt med barnpsykiatrin under uppväxten.

– För de som var barn under 1980-talet och tidigare fanns i stort sett ingen hjälp. Vi har verkligen legat efter i Sverige när det gäller att inse att det kan finnas funktionsnedsättning med i bilden, säger Susanne Bejerot.

Antalet nya adhd-diagnoser i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt Susanne Bejerot kan man tala om en explosion, med mycket högt tryck på de vuxenmottagningar som finns. En förklaring är att flera fall upptäcks eftersom medvetenheten kring funktionsnedsättningen har ökat i psykiatrin och samhället i stort, särskilt när det gäller adhd hos vuxna.

– Jag tror också att samhället har blivit mindre tillåtande för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det gör att problem som annars inte skulle märkas blir större, säger hon.

Susanne Bejerot anser att mer forskning behövs kring orsaker, och vilka behandlingsinsatser som fungerar bäst. Men faktum kvarstår, menar hon, att adhd inte kan botas.

– Adhd är något man är, inte något man har. Den enda vägen framåt är att skapa ett samhälle där personer med funktionsnedsättningar får ta plats. Kanske måste varje arbetsplats ha en eller ett par tjänster som är utformade för personer med funktionsnedsättningar. Omgivningen måste ta ett mycket större ansvar, säger hon.

© Copyright 2022 Higgins & Horse. Alla rättigheter reserverade.
Scroll Up